Blir man inte ännu räddare då? Blir man inte ännu mer orolig då?
Om man accepterar, är det inte lika med att bara lägga sig och ge upp?
Låt mig vända på det.
Att inte acceptera sina känslor kräver en massa. Kamp. En massa undvikande-strategier.
Att inte acceptera jobbiga tankar och känslor gör dem mer påtagliga eftersom du fokuserar så hårt på dem för att få dem att försvinna. Du kan inte lura hjärnan på det sättet.
Tänk INTE på en isbjörn.
Kunde du låta bli?
Självklart inte.
Samma gäller jobbiga tankar och känslor.
Börjar vi med olika strategier för att komma undan jobbiga tankar och känslor måste vi ju tänka på de jobbiga tankar och känslor som vi skall skapa strategier för att slippa tänka på.
Du ser. Moment 22.
Alla upplever vi frustration, besvikelser, förluster, misslyckanden och avvisanden. Alla råkar ut för sjukdom, ålderdom och skador. Alla går vi vår död tillmötes och alla tvingas vi se andra kära människor dö. Dessutom är många av våra grundkänslor – rädsla, sorg, ilska chock,och avsmak- smärtsamma i sig.
Som om inte det vore nog har vi ett huvud som kan väcka obehag. Hur bra vi än har det räcker det att vi minns något tråkigt eller tänker att det i framtiden kan hända något förfärligt , eller att vi kritiserar oss själva eller jämför oss med någon som verkar vara mycket bättre än oss, eller ha det bättre än oss, för att vi skall må dåligt.
Tyvärr hanterar vi detta ineffektivt. På ett sätt som i längden blir självdestruktivt.
Acceptans är vägen från självdestruktiva handlingar till handlingar som gör ditt liv mer helt rikt och meningsfullt.
Du vet..du är trött. Du vill mota tröttheten, hitta ursäkt för eller trösta dig med vin. Vin ger dålig sömn. Du vrider dig i sängen och natten går och du tänker att det var för att du var övertrött. Du väljer att ta en sömntablett för att få sova. Du tar ditt vin och din sömntablett. Många fd. rökare börjar tröst-röka när livet krånglar. Plötsligt har du som strategi att röka, dricka vin och äta sömntabletter. Vem orkar träna då? Du köper en blus du inte behöver. Tröstar dig med god mat, med godis. När du ändå inte orkar träna. Allt har ju ändå fallit. Du tröstar din tröst. Du är inne i en struktur av gränslöshet och du förstår inte hur du skall komma ur den.
Allt för att du inte accepterar att livet suger.
Att acceptera och agera som om allt är som det skall skapar bättre förutsättningar för ett liv som ser ut som du vill ha det. Som du väljer att ha det.