-Allt påminner om honom.
-Allt?
-Ja. Han var mitt allt.
-Och nu?
-Han är kvar hos sin fru.
-Du var den andra kvinnan?
-Ja. Det var ju inte meningen. Han sa att han skulle gå. Jag väntade.
-Hur länge var han otrogen mot sin fru?
-I två och ett halvt år.
-Under den tiden…sa han att han älskade dig?
-Varje dag.
-Kärlek är en känsla. Att älska är att handla.
-Jag fattar det nu.
-Hur ser du vad som är möjligt för honom? Vad av kärlekshandlingar förmår han?
-Att prata och att vara otrogen.
– Om du tänker dig in i hans frus situation?
-Ja…
-Att leva med någon som säger att han älskar en annan varje dag. Som lever dubbelliv. Som skapar känslor och förväntningar hos någon annan..
-Han leker ju med två människors känslor.
-Ja. Det kan man säga.
-Suck…
-Är det vad du vill ha i ditt liv?
-Nej.
-De flesta som träffar någon när de är i en relation brukar börja reda upp det när de förstått att känslorna är äkta.
-Han skulle gjort samma sak igen och mot mig. Om vi blivit ett par.
-Risken är stor.
-För att han behöver det.
-Ja. Han behöver uppenbart den bekräftelsen. Inte dig. Inte det som är du och dina gåvor. Han kunde fått bekräftelsen av vem som helst. Det blev du.
-Han älskade mig inte.
-Han älskade att du förlät och förstod.
-Hur undviker man att bli bitter?
-Du skall förlåta dig själv. Sedan honom. Han kan inte bättre. Han förväxlar sexlust med kärlek och har ingen aning om vad älska är och vad man gör när man älskar. Det vet du. Det är därför du blivit olycklig. Du älskade. Han valde inte bort dig, för han valde dig aldrig. Du var hela tiden fri.
-Nej, jag var fullständigt ofri.
-I känslan.
-Ja.
– Ingen kan hjälpa att en tror på kärlek. Att en tror på vad någon säger. När man borde börja tvivla kan det vara för sent. Kärleken är blind. Man är fast.
-Ja…
– Du känner dig sviken men du kan fortfarande älska.
-Det kan inte han.
-Kanske inte mer än sig själv. Frågan är om han ens gör det. Det får vi lämna därhän.
-Ja, verkligen. Jag skall tänka på mig som fri. Och som någon som inte blivit bortvald. För det är som du säger. Jag var aldrig vald.
-Jag tror inte han kan välja. För han vet nog inte vad kärlek är och vad det valet måste innebära. Det är komplicerade människor de där, de som ljuger.
-Jag vill inte att någonting påminner om honom.
– Jag tror att du skall lämna den tanken. Lämna tanken på att minnas eller glömma. Lämna tanken på hur det kunde bli som det blev. Det är omöjligt att föreställa sig hur andra människor tänker. Det måste de berätta och det måste vara autentiskt. Sant. Av den här mannen har du inte fått sanning, förmodligen för att han är oförmögen den. Han njöt av bekräftelsen, han tillät sig vara i er sexuella attraktion och att ljuga för dig om er framtid. Det är inget att bygga en relation på.
-Nej. Varför saknar jag honom?
-För att du kände att du älskade honom. För att du, hur illa det än var skapade en verklighet kring relationen och honom och du har investerat och du har känt en massa och tomhet i kontrast till detta skapat saknad. Det är inget konstigt. Den kommer att skingras, du kommer att gå vidare. Varje val du gör nu är viktigt, det kommer att vara svårt för att du är inställd på honom, men du kommer att klarar det. Du kan älska. Du vill handla när du gör det. Du kommer om du väljer att läka och gå vidare möta någon som kan älska och vill handla. Någon som tar ansvar över kärleken. De flesta gör det.