Kortsiktighetens pris.
Bidrar det du gör till att berika ditt liv, till att fylla det med innehåll och göra det meningsfullt?
När vi drabbas av problem, sorger, när livet tar fart åt ett håll vi varken önskat eller kunnat förutse så handlar allt plötsligt om att förhålla sig. Om att göra något för att klara av alla tankar och känslor. Vi vill trösta oss.
Att äta godis, äta onyttig mat, börja röka, dricka alkohol, ta droger, strunta i studier arbete eller fritidsaktiviteter, att sluta träna, lägga oss under en filt, äta sömntabletter för att få sova- kan för många kännas som en tröst. Men det är kortsiktig tröst. Långsiktigt ger det oss högre vikt, sämre lungor, möjligt missbruk, brist på inkomst, brist på kunskap och trötthet.
Hur skall man klara av att vara så duktig mitt i den jobbiga tanken eller känslan?
När vi drabbas av problem och sorger skall vi vara rädda om oss. Tänka långsiktig. Skall vi träna oss i att tänka i enlighet med våra värden. Agera ändamålsenligt.
Om vi på frågan, om vi faktiskt gör det som bidrar till att berika våra liv, fylla det med innehåll och göra det meningsfullt, svarar ja så handlar vi ändamålsenligt. Om svaret är nej finns det skäl att överväga mer ändamålsenliga alternativ.
Vi skall alltså inte tänka på det som är jobbigt? Vi skall få det ur våra huvuden?
Nej. Tvärtom. Problem och sorger tillhör livet. Livet är osentimentalt, brutalt ibland. Orättvist. Vi lider för att vi finns. Bara döden är ett alternativ till lidandet. Så obarmhärtigt enkelt är det.
Upplevelsemässigt undvikande
Ju mer kraft vi lägger på att undvika eller försöka göra oss kvitt våra oönskade privata upplevelser, med desto större sannolikhet kommer vi att lida längre fram. Att i stället för att försöka undvika, tränga undan jobbiga tankar och känslor så skall vi träna oss i att acceptera dem. Vi behöver inte tycka om dem, vi behöver inte välkomna dem, bara acceptera att de är där. Ett liv utan jobbiga tankar och känslor existerar inte.