Här och nu

Att vara i nuet. Du har hört det några gånger. Att det är viktigt. Kanske har du undrat varför ?

Säg att du har bestämt dig för vem du vill vara. Hur du vill leva. Det är dina värden.
Vad hotar dem? Vad är det som gör att vi inte alltid är den vi vill vara, eller lever det liv vi önskar?

Tankar och känslor. Vad är tankar och känslor?
Tankar och känslor är precis bara det. Tankar och känslor.
De kommer och går. 

Om jag bestämt mig för vilka mina värden är, vem jag vill vara och hur jag vill leva, för att mitt liv skall bli så meningsfullt rikt och helt som möjligt, så vill jag agera efter dem.
Några av mina personliga värden är att jag vill jobba. Jag vill träffa mina barn och vänner. Jag vill vara snäll mot mig själv. 
Det är inga konstigheter. Eller hur? Ändå är det just just dessa värden jag sviker då jag blir ledsen. Då jag går in i den jobbiga tanken eller känslan och tar den i hand. Följer den. 
Känns det igen? Hur du liksom tappar greppet om livet och plötsligt känner att jobbiga tankar och känslor tar över och 
blir till sanningar. 

Det är där vi börjar kämpa emot för att undvika den jobbiga tanken och känslan. 
Vi börjar trösta oss.

Vi kämpar mot de jobbiga tankarna, köper nya skor eller en ny väska, kämpar mot de jobbiga känslorna, unnar oss, tröstäter godis, skräpmat, slutar kanske äta, ligger kvar i sängen under täcket. Kanske spelar vi spel eller tittar på serier nätterna igenom. Röker, kanske blir det ett par glas vin för mycket.
Allt för att undvika alla jobbiga tankar och känslor. 
Mm. Tänker du. Där har man ju varit.
Med allt fokus på den jobbiga tanken och känslan. Med den lilla energi man har kvar riktad mot trösten. Visst känns det igen. Men. Hur har det fungerat?
Vad har det kostat dig?

Om du i stället för att försöka kontrollera dina känslor (genom all möjlig tröst) väljer att acceptera att du tänker och känner som du gör, accepterar det som en del av livet, väljer att inte låta jobbiga tankar och känslor ta dig tillbaka till det som varit, eller framåt i en tid du inte vet någonting om?
– Ok. Där är du. Känslan av att jag inte är värd att älska. Men vet du? Du är inte sann. Du är inte mitt jag. Du är inte mitt liv. Du är bara en känsla. Känslor kommer och går och det accepterar jag. Jag accepterar dig men jag tänker inte hålla dig i handen. 

Minns att det är inte det du tänker, minns, känner eller upplever som är problemet. Det är en naturlig del av livet. Det betyder att du lever och är frisk.

– Men om inte det är problemet, vad är då problemet?, tänker du.
– Att börja ett undvikande-beteende på grund av en jobbig tanke eller känsla, börja kontrollera problemet, trösta sig på olika sätt. Det skapar till slut en känsla av att vi känner oss totalt bortkopplade från det liv vi vill leva. Vi behöver komma i kontakt med undvikandets känslomässiga kostnader, inklusive alla sekundära problem som kostnaderna själva ger upphov till och i sin tur måste undvikas.

Vi måste komma i kontakt med vad vår tröst i själva verket gör med oss. 

Träna på att se jobbiga tankar och känslor som bilar på en motorväg. Bilar som rusar fram.
Se dig som den som står vid dikeskanten och väljer att inte sätta dig i baksätet på första bästa bil för att åka med.
Se dig som den som står kvar och konstaterar att bilarna har en väldig fart och att de är många.
– Det där låter ju bra, tänker du. Men det är inte så lätt. Man väljer inte.

Jobbiga tankar och känslor drabbar oss. Vi väljer dem inte.

Men vi kan träna på att välja att inte ta dem i hand, vilket automatiskt gör att vi börjar förhålla oss till dem med hjälp av olika undvikande-beteenden.

För att skapa ett meningsfullt liv, ett rikt och helt liv så krävs det av oss att vi accepterar jobbiga tankar och känslor som en del av det.
Inte ser på jobbiga tankar och känslor som något som måste undvikas till varje pris.
Tankar kommer och går. Känslor likadant.
Det är att leva.