Krymper eller växer du?
Borde du vara i den här relationen eller inte? Utifrån kan det tyckas svartvitt, men när man lever i det är det sällan så enkelt. För även destruktiva relationer har sina härliga dagar. Och en anledning till att man stannar och låter relationen gå för långt är tankar som ”Överreagerar jag?” Men du är värd att vara lycklig!
Fråga dig själv:
• Krymper eller växer jag i min relation?
• Tycker jag mer om mig själv nu, än när jag gick in i relationen?
• Känner jag mig gladare, starkare och vackrare?
Här har du svaret på om du borde vara kvar eller inte.
Det här tror jag de flesta är medvetna om. Jag menar, alla vet hur de mår. Innerst inne känner vi ju det. Ibland väldigt långt inne, men ändå. Vi vet om vi växer eller krymper.
Men hur lämna?
För något håller oss där. Där vi krymper.
Något har gjort att vi stannat.
Växlingen mellan värmen o kylan.
Värmen.
Kanske ingen varit varmare. Kanske ingen annan fått dig lika varm.
Kanske ingen varit mer förstående. Kanske ingen fått dig att förstå dig själv som hen.
Kanske ingen förstått dig, kunnat tolka dig och hjälpa dig att förstå dig själv.
Kanske ingen fått ditt inre att lyfta, lätta och blomma.
Kanske ingen fått dig att känna dig så älskad. Så levande. Så vacker. Glad.
Men ochså. Kylan.
Kanske ingen varit så kall.
Men. Det betalar vi.
För allt det varma.
Hur kunna lämna?
Vi måste fråga oss varför.
Varför vi låter oss avvisas.
Varför vi försöker laga det som uppenbart aldrig varit helt.
Varför försoning är viktigt, söka ursprunget till instinkten att få ihop.
Varför förutsägbarhet är viktigare än annat, så viktigt att inga hinder är stora nog för att få dig att backa.
Du kan hitta svaret i tidiga relationer.
Vad har någon lärt dig om dig själv. Om att du är värd att älska? Om att sätta gränser? Om att du inte är ensam?
Vad har du lärt dig om dina behov? Av hur viktiga de är? Vad har du lärt dig om andras? Har de fått gå före dina egna?
Vad har du lärt dig om dig? Om dig i relation till andra? Om i dig i kärleksrelationer? Om kärleksrelationer?
Jag tänker att vi vet när vi far illa.
Att någon säger att vi skall lämna gör inte att vi går. Tvärtom. Alla försvarar sina val och liv. Kritik är inte vägen till öppenhet.
Det är förståelse. Alltid.
Så låt bli att döma.
Ställ frågor.
– Får relationen dig att växa?
– Finns orden ”trots allt” i beskrivningen om din kärlek till hen?
– Vad har dina föräldrar lärt dig om kärleksrelationer? Vad har livet lärt dig?
Du som krymper och inte växer.
Förlåt dig själv.
Livet är inte ditt fel.
Livet är din möjlighet.
Att växa i.