Jag tror inte på prat om självkänsla och att öva den. Jag tror på att vi människor byter tro på oss själva med de olika uppdragen vi har i livet. Att vi är en palett av tro och mod. Av brist på det. Jag tänker att det är mänskligt.
Jag tror inte på kontroll. Kontroll driver oss längre från oss själva, från våra liv.
Jag tror på acceptans. Att acceptera jobbiga tankar och känslor. Att träna på det. Acceptans.
I acceptans kan du fortsätta leva. Gå i din värderade riktning. Ägna dig åt det som är viktigt för dig.
Inte åt ständig kontroll av jobbiga tankar och känslor.
Det här är ACT – Acceptance &commitment therapy.
Tänk dig att slippa hantera alla jobbiga tankar och känslor hela tiden. De är inte försvunna, eftersom livet innehåller jobbiga tankar och känslor. De är där men du bär dem inte, du omfamnar dem inte.
Du håller dem löst i handen, tänker – ”Ok, nu är NI här. Men ni får tåla att jag inte bär er, inte när er. Ni får vara här men jag är på väg. Mot mina värden. (Att gå till jobbet, städa, äta rätt, klä på dig, vara med dina barn, gå på fest, handla mat, tvätta bilen, betala räkningar, måla om ett rum m.m) Jag accepterar att ni finns, jag fattar det, det ÄR kämpigt för mig just nu, har varit det länge. Fattar att ni vill omfamna mig, bli burna, men nej. Jag har inte det engagemanget. Jag tänker heller inte kontrollera er genom att inte gå till jobbet, strunta i att städa, äta chips, röka, dricka alkohol, inte träffa folk, strunta i rutiner, osv. Nä. Var där ni men jag fortsätter, eftersom det är vad livet innehåller. Jobbiga tankar och känslor. Det betyder dock inte att ni styr och regerar. Det gör jag. Så jag gör vad jag ska, som om allt är som det ska. Utan att uppfyllas eller undvika. Utan att kontrollera er. Jag har helt ansdra saker för mig.”
Jag tycker att det är bra att resonera så här och gärna högt. Vänj dig vid att vara din bästa vän. Lyssna inte bara inåt, hör din röst. Hör den tala till dig. Jobbiga tankar och känslor är ett maskineri. Du kan ställa dig vid sidan om och se det. Betrakta tanken, känslan. Le överseende och sucka tyst. Säga högt – Ok. Ni är här. Ni får hänga på mig, för jag tänker inte hänga på er. Jag tänker inte kontrollera er. För det vet jag, att det går inte. Däremot kan jag agera som om allt är som det skall. Ni kommer att skingras som rök. Med tiden. Med hjälp av mitt agerade. Detr säger min erfarenhet mig. Inget är för evigt. Det bara känns så.