Tänk dig din tankeverksamhet som en tankemaskin. Tänk dig att den ger dig en massa ord som bildar meningar. Ljud. Tankar är ord som bildar meningar. Olika ljud. Tankar kommer och går. Som vågor.
Tankemaskinen hasplar ur sig stort och smått. Vitt och brett. Klokt och mindre klokt. Ibland rent av elakt. Om dig, till exempel. Visst har du kunnat konstatera att den där tankemaskinen kan vara sylvass. Riktigt taskig.
Vad gör du för att separera dig från dem? Vad gör du när du lägger märke till en riktigt taskig tanke om dig själv? När tankemaskinen går igång och börjar mala om att du inte skulle vara bra nog, söt nog eller smal nog? Inte duga, inte vara värd att tycka om? Allt det där som du inte mår bra av.
Tankar är som sagt som vågor. De kommer och går. Så. Tänk dig att du står vid ett vattenbryn. Tänk dig vågorna som böljar inåt stranden för att i nästa sekund vända ut. Tänk dig vågorna som tankar. Vi kan välja att stå kvar, torra och bekräfta dem. Vi ser dem, hör dem, de existerar. Så kan vi gå vidare. Bokstavligt talat. Vi kan också mer resolut kliva ned i vattnet och bekräfta vågorna så.Bli blöta och kanske förstöra skorna. Låter det konstigt? Varför gå ned i vattnet för att bekräfta vågorna? Varför inte stå kvar i sanden? Det räcker ju för att bekräfta dem?
Vi är inte lika rationella när det kommer till jobbiga tankar. Tankar som gör ner oss. Som talar om för oss att vi inte duger.
Vi väljer inte alltid att betrakta dem, bekräfta dem och leva vidare.
Vi väljer att ställa oss i vattnet. Bli blöta. Kalla.
För att vi har en uppfattning om att tanken måste styra oss? Jag tror inte det. Jag tänker att vi inte funderar så mycket kring skillnaden på vad som är en tanke och på vad som är. Att vi tar tanken för sanning. Låter den få rollen i våra liv som någonting som är.
Jag tänker att vi ibland tycker att det är skönt att tycka synd om oss. Tycker det är skönt att få trösta oss.
Det är definitivt enklare. Vi väljer inte den ansträngande vägen, alla, om den enkla är rakt framför näsan på oss. Även om vi vet att den mer ansträngande ger oss mer vid målet.
Vill du ändå prova?
När en elak tanke kommer, en tanke som säger något som sårar dig, gör ont. En tanke som inte tar dig vidare, inte får dig att växa; bekräfta den.
När du noterat tanken säger du;
-Jag är….(upprepa vad tanken sa)
Smält samman med den tanken en kort stund, Upprepa tanken med denna lilla fras framför;
-Jag tänker att jag är…
Upprepa tanken igen med följande fras framför;
-Jag märker att jag har tanken att…
Meningen är att vi skall märka att det är en fråga om en radda ord. Vi behöver inte ta ställning till det. Vi skall se tanken för vad den är: en radda ord.
Krokar du lätt fast i dina tankar? Styr dem dig? Kan du tänka elaka saker om dig själv? Göder du det som så populärt kallas för självhat?
Det finns bra metoder för att distansera sig från sina jobbiga tankar och känslor.
Börja med att se dem som vågor. Du kan välja att stå kvar på stranden. Det är jobbigt och det blir både blött och kallt att försöka följa en våg. De är många och det kommer nya hela tiden. Så kvar på stranden och följ dem.
Se dem som bilar på en motorväg. Du kan välja att stå kvar vid sidan av vägen. Det blir utmattande att försöka följa bilarna. De är många och det kommer nya hela tiden. Så stå kvar vid sidan av vägen.
För. Du var ju på väg någonstans. När du kom till stranden och vågorna. När du kom till vägen och bilarna. Du hade din kompass, din riktning. Du ville ju dit, till den plats där ditt liv blir rikt helt och meningsfullt.
Det blir det knappast av att följa vågor eller bilar.
Följ din kompass i stället.
Låt vågorna rulla in mot strand. Tankarna kommer att komma. Och försvinna. Och komma. Håll dig till din kompass. Din riktning. Dina värden.
Bilarna kommer att åka förbi. I en evig följd.
Fortsätt mot dina värden.
Till den plats där ditt liv blir så helt rikt och meningsfullt som det bara är möjligt.
Det blir det inte när du nästan gråtande i högen av kläder framför garderoben konstaterar att du är både ful och tjock och inte har något att sätta på dig på festen du är bjuden till. När du allt ledsnare och med allt större engagemang bekräftar alla dåliga tankar om dig själv. Låter dessa tankar styra ditt liv.
Det är inte så enkelt tänker du. Nej, allt kräver träning.
Vad skulle du göra i högen av kläder och elaka tankar om dig själv om det plötslig kom en fe och trollade bort de elaka tankarna?
Du skulle förmodligen sätta på dig något du vet att du känt dig fin i och gå på festen för att det är den personen du vill vara. Hon som kommer till festen, hon som bidrar och uppskattar att andra bjuder. Det är den du vill vara och det är det liv du vill leva.
Du kommer inte att vara på topp efter den där stunden i garderoben, men livet kommer snart att vara både helare rikare och mer meningsfullt än om du lät tankarna styra och du stannade hemma.
Vem vill du vara? Hur vill du leva? Hur blir ditt liv så helt rikt och meningsfullt som möjligt? Håll den riktningen.
Jag? Jag vill vara lättsam. Det är viktigt för mig att inte vara marig eller krånglig. Jag vill vara generös, med värme och glädje. Jag vill vara omsorgsfull i mitt arbete. Jag vill vara en mamma som lyssnar och som finns där när mina barn känner att att jag borde. När jag upplever att jag är nära mina värden är mitt liv som finast. Då spelar annat väldigt liten roll. För mig har aldrig pengar spelat någon avgörande roll. En paradvåning/hus eller dyr bil känns bara…kul… men inte viktigt när jag skattar det som gör mitt liv helt rikt och meningsfullt. Att veta vad som är viktigt på riktigt ger mig en väldig ro. Trygghet. Harmoni. I det stora hela. Jag misslyckas ju med att vara nära mina värden, så klart, men jag vet åtminstone vilka de är och jag kan ta fram kompassen och se att jag är snett ute. Inta den rätta riktningen och slippa vara vilsen i tillvaron. Slippa fundera på vem jag är och vart jag sak.
Jo, värden kan ändras. Ska kanske ändras. Det handlar inte om att ha samma värden, utan att överhuvudtaget ha dem.