Vi skall inte hysa allt för stor respekt för våra tankar. Tror vi vad vi tänker kan det skapa oss en rad problem som vi inte mött om vi låtit tanken komma vara och fara. Tankar har en förmåga att komma. De är olika och de vill ha vår uppmärksamhet. Ger vi dem uppmärksamhet slår de sig ner och trivs.
Fundera över följande.
Hur tror du att du mår om du berättar för dig själv om hur usel du är. Om du engagerar dig i att göra det under en vecka. Du är inte usel. Ibland förmår vi inte göra saker bättre än uselt. Vi åter uselt, tränar usel, hör av oss uselt, uttrycker oss uselt mm. Det gör oss inte usla. Det är lätt att tro det om vi lyssnar till tanken. Tankar om uselhet inspirerar inte så ofta. Motiverar inte så ofta. Tankar om uselhet får oss inte på gott humör. Vi kanske inte skall lyssna så mycket på våra tankar alltid. Inte alltid tro på vad tankeapparaten, huvudet, komponerar.
När tankar kommer som du absolut inte skulle dryfta för en god vän-
Du är sämst. Vad ful du är. Du är hopplös. Kan du göra någonting bra? Inte konstigt att du är ensam. osv
Prova att tänka;
- Hur fungerar det på längre sikt att du låter den tanken diktera ditt beteende? Hjälper den dig att får ett rikt, helt och meningsfullt liv?
- Om du låter den tanken styra dig, vad händer? Hjälper det dig att få ett rikt, helt och meningsfullt liv?
- När du tror på den tanken. Hur påverkar det ditt beteende? Vad börjar du/slutar du göra? Hjälper det dig att få ett rikt, helt och meningsfullt liv?